Nu kommer dem efterlängatde men redan förutsagda resutatet ifrån helgen i Skyrup.

 

LA warm up: Fräsch häst som blev dubbelnolla, dock tappade jag stigbygeln klantig som jag är så inte så snabb ritt. Men det kanske var bra att inte rida snabbt och snävt, man kan ju inte alltid vinna även om det är kul som fan!

 

Msv B Ridsport ponny cup: Även här otroligt taggad och nollade grunden med en otroligt jämn, bra och snygg runda. Inte i en bom och med lit röst-övertalning i kombinationen i form av "upp med fötterna för i helvete" fick jag även alla att skratta lite åt mig, vilket jag är bra på... Drygt två timmar efter så tog jag ut henne inför omhoppningen, jääävligt taggad och jag skulle fan ha det där röda täcket! Men ack så red jag inte som jag skulle till första hindret, satte henne i en för stor galopp som jag vet att jag inte får göra!! Men vinne eller försvinna, där loosade jag andra platsen och fick nöja mig med en sjunde placering.

 

Msv A Hööks CC pony cup: Jag var så rädd, så jävla rädd. Var jag och Alpha verkligen redo i att gå in i en 130 igen? Skulle vi klara det? Skulle jag knäcka min fina ponny? Men som alltid så kommer jag och Alpha in i en bubbla, en magiskt plats där det bara är jag och hon. Vi klarar allt tillsammans och vi krigar in i det sista! Med ett leende på läpparna visade jag upp min fina ponny både innan, under och efter start, hon är bäst. En käftsmäll fick de nerlådande jävlarna som säger att "jag inte klarar av dem högsta klasserna" för in gick vi, tillsammans och hoppade utan att vara i en bom över alla hinderna felfritt. Att vara felfri tills näst sista hindret var en häftig känsla, leendet växte och Alpha hade spetsade öron. Ett ner in i kombinationen hela läcktaren skriker "nej", inte stoppade det oss för det var det sista hindret kvar. Den stora gula oxern mot kortsidan kvar, vi flyger över och in i mål. Nu kom det till mig, vi hade klarat det. Vi har visat dem igen, vi är bäst! 

Utanför banan möts jag av mina närmsta vänner och familjen, tårarna börjar komma. Kramar min absoluta bästisar Matilda, Tove och Johanna - Alla gråter. Men det var sista ryttaren kvar, sista som kunde slå mig, hon river ett hela klumpen försvann och vi hade vunnit!!!  Jag vill tacka alla fina människor runt om mig men också folk jag inte kännt som ville dela denna vinsten med mig, alla var lika stolta och glada och det är sånthär som ridsporten ska handla om - Glädjen för andra!

Msv B inverkansridning: Inte mycket att säga, hon var så fin men trött. Lite långa svängar men en felfri ritt och fick hoppa första omhoppningshindret innan de ropade ut att jag hade ett tidsfel... FAN! Men jag släppte tyglarna och kramande om min ponny som gjorde sitt bästa även i dag. När jag sedan fick stilhoppningsprotokollet så kunde man inte annat än att le 9-9,5-9,5 alltså 28,5/30 Det går alltid att rida fint på fina ponnysar!